Sömn...

...eller bristen på sömn rättare sagt!
Undrar hur många timmar (eller minuter!!!) jag sovit i natt. Hade jag vetat hur natten skulle bli så hade jag ju skippat pysselstunden igår kväll... Men nu visste jag ju inte det och hade dessutom kraftig pysselabstinens! Ingrid somnade vid 22:30 så då gick jag ner i källaren å där flyger ju tiden iväg. Jag gick och la mig 01:15 och ca 01:30 var Ingrid hungrig... Hon åt väl till 02:30 ungefär och ca en timme senare vaknar vi av att Erik är ledsen - och har kissat på sig. Maken tog lakanen och jag duschade Erik, vilket han inte gillar så dags... Å sedan vägrade Erik somna om! Pust! Till slut fick han sova i vår säng, å maken i gästrummet, men då låg han mest och klappade på mig och pratade om massa idéer han hade. Jag tror att han sov mellan 04:30 och 05:00 men sedan ville han gå till dagis!! Jag lyckades hålla kvar honom i sängen till strax efter 06 men sedan blev det bollibompa i sovrummet och jag försökte slumra lite - men då var det ju såklart dags för Ingrid att äta...

Det är tredje natten på raken som Erik kissar på sig, å det hör verkligen till ovanligheterna! Förmodligen är det väl någon slags reaktion på att han blivit storebror - men det är en grymt jobbig reaktion. För alla! Och kanske tycker nu vissa att vi får skylla oss själva att han förblev vaken då jag duschar honom på natten, men det har faktiskt aldrig påverkat sömnen tidigare! Vi har alltid duschat honom efter olyckor då han blev torr på natten och han har alltid somnat om direkt. Men inte i natt alltså...

Får se hur Erik klarar av dagis idag - å hur jag klarar av dagen här hemma. Att sova medan Ingrid sover är inte det lättaste eftersom hon nästan bara sover när man är ute och går med henne i vagnen... Här hemma sover hon bara korta stunder - max 15 minuter i taget! Ibland lyckas man dock få henne att fortsätta att sova efter en kort promenad. Vi har då kört in vagnen inomhus och satt på dammsugaren och då har hon sovit i över en timme. Tror jag får testa den varianten idag. Men först ska jag se till att få iväg Erik till dagis, å helst inte i pyjamas...

Kram


Trygghet

Att ge trygghet och kärlek måste väl ändå vara en förälders viktigaste uppgift? Mat å kläder - ja visst. Men utan kärlek och trygghet kommer man nog inte långt. Det är iaf min starka övertygelse och det jag i natt påminde mig själv om gång på gång... Sonen ville nämligen inte sova i sin säng i natt! Det är nog första gången det händer tror jag - bortsett från några gånger då han har varit sjuk men de gångerna räknas inte!

Men i natt vaknade han vid midnatt och var jätteledsen. Jag vet inte om han hade haft en mardröm eller vad det var men han var rädd och ledsen. Vi pratade länge om varför han var rädd, om att det inte finns monster eller robotar osv... Men ingenting hjälpte, det enda han ville var att sova med mig. Å självklart fick han det! Jag vill ju att han ska känna sig trygg! Maken fick flytta in i gästrummet å så sov jag med ett barn på var sida om mig - ganska mysigt faktiskt! Även om jag inte fick så mycket sömn...

Jag har googlat å läst massa om barn å sömn nu på morgonen och det finns (naturligtvis) en hel drös med förklaringar, åsikter och tips. Jag känner dock inte att det var ett spel från Eriks sida - han var verkligen rädd och då vill jag finnas där för honom. När han låg bredvid mig så låg han tätt intill mig och ville att jag skulle hålla om honom - han behövde närhet! När Ingrid vaknade och ville äta så kröp Erik ännu närmare mig och när jag gick upp för att byta blöja så följde han med. Kanske är det en "syskon-reaktion" eller åxå är det bara en utvecklingsfas.

Jag känner mig iaf glad att kunna ge min son den trygghet och närhet som han uppenbarligen var i behov av, det enda negativa var väl att han vaknade när Ingrid skulle ammas (inte så konstigt eftersom hon grymtar som en gris när hon äter!) och att Erik sedan var vaken från kl 5 på morgonen, han lär vara rätt trött ikväll! Det återstår att se om det är någonting som kommer att fortsätta eller om han bara ville testa mig för å se om han skulle få sin vilja igenom...

Hur tänker ni? Åsikter och tankar är alltid intressant!

Kram


Dagen D som i Demokrati!



Nu ska vi rösta! Det är en förmån å en plikt tycker jag! Vi måste ta chansen att påverka, vi har ju den möjligheten! I år har vi faktiskt lyssnat på en hel del valdebatter här hemma, å jag tycker att det finns många vettiga åsikter - å en hel del korkade...

Jag gillar Gudrun Schyman! Jag tycker att hennes reklamfilmer inför valet är klockrena, dessvärre tror jag inte mycket av det hon tycker går att förändra. Sex timmars arbetsdag till samma lön låter ju fantastiskt, men hur skulle det fungera i praktiketn? Vem jobbar de andra timmarna, å framförallt - vem betalar för de andra timmarna?

Sen gillar jag heller inte kvotering - i någon form! Jag skulle tex inte vilja ha en tjänst bara för att jag är kvinna! Jag vill ha tjänsten för att jag är mest kvalificerad! Å alla de rödgröna partierna verkar vilja kvotera föräldraledigheten och "brännmärka" fler pappadagar. Visst, återigen - det låter fantastiskt. Om det skulle fungera... Det finns så många familjer där det faktiskt skulle göra större skada än nytta. Vi måste kunna lita på att varje förälder och familj gör det som är bäst för just deras familj - låt föräldrarna välja själva! (Sen tycker jag faktiskt lite synd om Lars Ohly som fått så mycket kritik för "bröstpump-uttalet". Han sa faktiskt att det var en av flera lösningar - men det där har det ju gått troll i!!)

Å till sist - jag gillar inte sverigedemokraterna! Man får ta mig sjutton rösta på vad man vill - bara man inte röstar på SD! Tycker det är skrämmande att det ser så bra ut för dem i undersökningarna och att deras åsikter blivit helt ok. Reklamen med rullatorn och barnvagnarna är ju fruktansvärd! Dessutom så har de ju inte särskilt många andra åsikter i andra frågor än invandringspolitiken liksom...

Nä, det blir något parti i alliansen som får min röst!
Ha en bra valsöndag!


Kram


Flick eller pojkkläder??

Jag var på Lindex igår för å köpa lite kläder till lillfisen... Jag var ute efter en mössa, strumpor, byxor och ett par strumpbyxor. Först hittade jag bara vita strumpbyxor med spets å brodyr på å de var väl fina men inte riktigt vad jag tänkt mig. Ingrid fick sin första klänning av farmor och den är lila, grön, grå och rosa randig så ett par grå strumpbyxor skulle passa perfekt! Blev glad när jag hittade ett par till slut! :-)

Det är ju väldigt uppdelat med tjej eller killkläder i affärerna tyvärr - å jag vill inte ha ngt rosa gullgull till min lilla tjej! Jo jag vet, hon kommer komma i en period då hon vill ha det - å DÅ kommer hon naturligtvis få det! Fram tills dess väljer jag - å pappan... Jag hittade iaf en superfin mössa i blått, grönt å brunt, helt vanliga vita strumpor, ett par svarta velour byxor och så ett par fantastiska härliga färgglada byxor i velour! När jag kommer fram till kassan å lägger upp mina varor och ska betala så säger damen: å är det till en liten kille!? Öhh? Vad är det som är killigt med dessa kläder? Jag tycker att det är barnkläder - eller?


Att damen i kassan dessutom trodde att jag forftarande var gravid är en helt annan historia... :-(

Kram


Genustankar...

Nog för att jag har liite för mycket tid nu när jag är så orörlig å mest tillbringar tiden i sängen eller vid datorn, men... Det hindrar ju inte att jag tänker desto mer liksom! Av ngn anledning hade "Nej tack till reklam"- skylten på vår brevlåda försvunnit så igår låg det massa reklam där. Jag slö bläddrade lite i bladen å kan inte låta bli att häpnas över denna genus-styrda reklam!! Det är ju mycket "inför skolstarten" reklam nu - å det är uppenbart vem som ska köpa vilken ryggsäck, pennfodral eller omslagspapper... Varannan ryggsäck är rosa med gull på å varannan är blå/grå med ngt häftigt på! Varför?

Å cyklar! Mörka i färgerna - eller rosa... Å de rosa kommer med en korg framtill - men inte de mörka! Återigen: Varför?? Vad har flickor för behov av att ha en korg som pojkar uppenbarligen inte har? Är det inte "tufft" nog? Och varför måste pojkar vara tuffa? Uttrycket "gråt inte som en tjej" har jag hört flera gånger - å jag blir verkligen illa tillmods när jag hör det! För det första; hur gråter en tjej? Och för det andra; varför får inte en pojke vara ledsen?

Eller som en bekant nyligen sa till sin son när han var uttråkad, gå å lek med lite dockor då? Å så skrattade pappan å sonen i samförstånd tillsammans som om det vore världens otänkbarhet! Sonen är sex år gammal... Då kunde jag inte hålla mig utan var tvungen att "gå igång lite" å predika om att alla kan leka med alla leksaker och att jag själv minsann när jag var lite lekte mest med "kill-leksaker". Pappan blev ganska tyst... För det är ju just det - det finns ju inget lämpligt försvar! Jag menar inte på något sätt att killar inte ska få leka med "kill-leksaker" - men de ska ju inte bli hånade om de även leker med mera "tjejiga" leksaker. De är i första hand barn och jag tycker att alla barn ska få tillgång till alla sorters leksaker och möjlighet att själv välja vad de vill leka med. Och självklart ska en flicka som vill vara prinsessa få vara det, älskar hon rosa så är det klart att hon ska få ha rosa - men det ska inte vara ett måste! "Du är tjej - alltså ska du ha rosa" liksom...

Jag själv har aldrig varit rosa, tydligen inte som barn heller enligt mina föräldrar. Och jag kommer nog aldrig att bli det heller. Jag tycker att rosa är en fin färg - men det är liksom inte jag, det gulliga passar inte mig! Men för den sakens skull inte sagt att jag inte gillar färgglatt - det finns ju andra färger! Å jag har rosa saker åxå - ett par rosa converse tex! (Jag har fem par converse...) Tycker att det är superläckert med kontrasterna lite tuffare kläder å så de rosa converse gympadojjorna till! Så rosa behöver absolut inte bara vara gullinuttigt! ;-)

Den sista reklamen jag tittade i igår var från H&M - å det var prexis samma sak där. Alla flick-kläder var i glada färger med gulliga tryck, modellerna skrattade och var söta. Medan pojk-kläderna var i murriga färger med (mestadels) tuffa tryck, modellerna såg coola ut... Min son älskar färgglada kläder, så vi kan uppenbarligen inte handla på H&M! Visst har min son coola kläder med spiderman, bilar, monster, batman mm åxå - men jag vill inte att det ska vara de enda alternativen! Roligast är när han själv är med i affären och väljer - då blir det färgglatt kan jag lova! :-) Men förutsättningen är ju då att vi är i en affär där det inte är indelat pojk- och flick- kläder. För då blir det ju automatiskt att han väljer de coola, murriga färgerna - eftersom det inte finns ngt annat att välja på!


När sonen själv får välja, bild från sommaren 2009. Visst skulle väl lika gärna en tjej kunna ha på sig dessa kläder? Detta är iaf vad jag kallar barnkläder! Mjuka, sköna och färgglada! :-)

Oj så mycket jag hade att tycka helt plötsligt! ;-) Vore intressant att höra/läsa vad du som läser min blogg tycker! Till sist så vill jag hänvisa till ett
inlägg som Nina skrivit om könsroller som jag tycker är mycket läsvärt och som förklarar genus-tänket väldigt bra! Låt barnen vara barn!

Kram


Ninas artikel

Jag bara måste slänga in en blänkare om Ninas artikel i aftonbladet  angående könsbestämda barnkläder som jag tycker är så läsvärd!!

God natt!